I viktrummet

Det händer att jag tränar i universitetets lilla, dåligt utrustade, gym. Det är mest studenter från något av universitets alla idrottslag som tränar där, men några lite mer seriösa hänger där.

En av de mer seriöst intresserade är en duktigt krallig mongol, en polisofficer från Ulan Bator. Vi har talats vid några gånger, men jag vet inte om vi presenterat oss med namn, i så fall har vi glömt respektive namn. Han är här på något slags stipendium för att ta en magisterexamen i kriminalrätt. Nu och då säger han rätt fräna saker. Senast jag stötte på honom i gymet så såg har riktigt sliten ut, uppenbarligen i slutet av ett hårt pass, så jag frågade naturligtvis om han var trött. »Jovisst«, upplyste han mig, »du vet, jag har ingen flickvän än, så än så länge måste jag träna stenhårt, annars kan jag inte somna.«

På väggen i gymet hänger förhållningsregler. Jag har orkat stava mig igenom de första punkterna. Den första punkten säger, tycks det, direkt översatt till svenska: »Vänligen ta bort smuts från kläderna innan du beträder gymet«. Hel och ren ska man vara.

Den andra regeln säger att man inte får träna i bar överkropp. Inte för att jag är sugen. Det är samma temperatur inne i gymet som ute. Runt 6-7 grader på kvällen alltså.

Förra fredagen dök det upp en festlig kille 20 minuter innan stängningsdags som på mycket ojapanskt vis uppenbarligen inte brydde sig om smällkall kyla, regler, förhållningsorder, eller hur andra gör. I ultrakorta shorts av 80-tals modell, och med bar överkropp, sög han tag i två hantlar för varje hand, ställde sig framför speglarna och började köra curls, medan han skrek och stönade ut "1-2-3-4-" osv. När han inte längre orkade slängde han hälften av hantlarna, körde tills det tog stopp, sprang fram till chinsräcket och körde uppdragningar i räck medan han skrek efter kraft. Sedan sprang han fram till spegeln igen och flexade de tvehövdade armböjarna i någon slags bodybuildarpose medan han med dödsallvarlig min räknade högt. Vad han gjorde sedan vet jag inte, för eftersom jag kände att jag inte längre kunde hålla mig för skratt, gick jag och gömde mig i omklädningsrummet.