tisdag, maj 08, 2007

Fantasygenrens poetik

Och nu till något helt annat.

Jag har inte direkt läst god litteratur på senaste. I stället har jag bland annat läst de första två delarna av Christopher Paolinis Arvedels-antologi. Och inte för att jag läst särskilt mycket fantasy, men jag skulle kunna gissa att det går att klassificera böckerna som Tolkienefterapningar, med lite påverkan från nyare författare som låt säga Neil Gaiman.

Av diverse skäl ville Tolkien att hans älvor skulle ha en stark muntlig tradition där viktiga händelser traderas på vers. Ett problem med ringen-triologin är att Tolkien själv måste skriva denna vers, någon som han nog var mycket medveten om att han tyvärr var illa skickad för. Problemet löser mästaren delvis med att varje gång någon bryter ut i vers förklaras det att versen är hemskt bra på alviska men tyvärr horribelt haltande i översättning till det gängse umgängesspråket.

En del av Tolkiens epigoner har inte riktigt samma självinsikt. Nej, de skriver skamlöst vers som exempelvis denna jag fann i Paolinis Eldest:

Under the moon, the bright white moon
Lies a pool, a flat silver pool,
Among the brakes and brambles,
And black-heart pines.

Falls a stone, a living stone,
Cracks the moon, the bright white moon,
Among the brakes and brambles,
And black-heart pines.
...

Dikten ska föreställas ha skrivits av en ytters vis och mäktig alv efter hundra år av erfarenhet från livets vedermödor. Jag kan inte ens skriva av denna vers utan att rodna bak tangentbordet. Men det som fick mig att tappa ansiktet och till omgivningens bestörtning gapskratta (ett elakt, överlägset gapskratt) på tunnelbanan var följande dialog rörande versen på nästa sida:


“It is custom that everyone who attends the Blood-oath Celibration should bring a poem, a song, or some other piece of art that they have made and share it with those assembled. I have but begun to work on mine.”
“I think it is quite good.”
“If you have read much poetry–”
“I have.”


Ehh.

3 kommentarer:

Niklas Åkerlund sa...

Hej Jonas! Din far var förbi här på Nordbok för två, tre månader sedan och tipsade om din blogg, som jag sedan dess läst med stor behållning. En utmärkt blandning av högt och lågt, med skarpa och underhållande betraktelser. Hoppas att allt är bra!

Jonas Wiklund sa...

Tack Nicke!

Jodå, synd att klaga. Fast det är ju det jag gör. Klagar alltså, på vädret. Det gör i och för sig inte så mycket. Det är typiskt japanskt. Lär dig följande fraser och du klarar nästan alla vardagskonversationer:

"atsui desu ne!" "Visst är det varmt!"

"samui desu ne!" "Visst är det kallt!"

"Tsuyoi ame ga furimasu" "Det regnar hemskt mycket"

"ii tenki desu ne!" "Viss är det bra väder!"

"suugoi!" motsvarar amerikanskans "Awesome"

och överkusen

"mushiatsui deus ne!" "Visst är det tryckande värme!"

Niklas Åkerlund sa...

Jag ska plugga in dem och sedan föra kunskapen vidare till Claes-Michael som faktiskt planerar att göra en tripp till Tokyo nu i sommar! (Jag har tipsat honom att studera din blogg innan resan.)