Spam!

Nu har de vänliga själar som gör massutskick med information om förträffliga produkter till gagn för min privatekonomi och sexuella fortplantningsförmåga lyckats komma över min epostadress till institutionen. Hur exakt det har gått till fyller mig med undran. De enda som känner till adressen är de som jag skickat epost till. Adressen finns inte publicerad på institutionens sida eller, så vitt jag vet, annorstädes. Jag har en gnagande misstanke att någon av alla dem som tycks vara djupt oroade över mitt ungkarlstillstånd har tecknat mig för en dejting-service.

Idag fick jag alltså mitt första bulkmejl till institutionsadressen. Det är också mitt första japanska bulkmejl. Japanska massutskick kan av naturliga skäl inte vara från »olika marsianer vid namn Frghhsfkv eller Glurvan Horky som försökte sälja sin hemplanets motsvarigheter till “generic viagra” — inte sällan hette produkterna saker i stil med gLeneric vyaLgra« som David Nessle skriver på sin blogg. Det finns ju på moderna computers ingen särskild teckenuppsättning för att skriva nästan korrekta ritade kinesiska tecken. Det borde ju alltså vara särskilt enkelt att skriva ett filter som sorterar bort dessa mejl.

Hursomhelst är de hemskt artiga och börjar med att be om största möjliga ursäkt för att de tar kontakt på ett sådant abrupt sätt. Om jag vill använda deras service vill de att jag vid registreringen uppger om jag söker evig kärlek, otukt(!), eller enbart köttslig kontakt; så att inga pinsamma situationer uppstår. Jag är nu nyfiken: hur många gifta personer går in på en webbsida och klickar att de är enbart är intresserade av en affär vid sidan av, och vilka av relevant kön lockas av detta? Jag gissar att man i en del andra kulturer skulle bli hyfsat stenad om man försökte sätta upp en webbsida för att bland annat facilitera* äktenskapsbrott.

Uppdatering: Enligt Miki, min granne och ena halvan i Stefan och Miki, det trevliga och ordningsamma tysk-japanska paret på våning tre, är bulkmejl från dejting-företag den vanligaste förekommande japanskspråkiga skräpposten. Det borde också säga något.

----
* Har ni märkt att de som använder facilitera istället för, öhh, underlätta, har en tendens att använda uttryck som benchmark, workshop, processmål och liknande managementspeak.