kimi matsu to
わが恋ひをれば
waga koi oreba
わが屋戸の
waga yado no
すだれ動かし
sudare ugokashi
秋の風吹く [korrigerat, se kommetarer]
aki no kaze fuku
額田王
Nukata no Okimi
Jag väntar på dig
med hjärtat fullt av åtrå
när bambuskärmen
över dörren gungar till
i en pust av höstbrisen
Prinsessan Nukata
Nukata no Okimi (ca. 630-690?) var först prins Ōama gemål och fick med honom dottern prinsessan Touchi. Senare blev hon hustru till kjejsar Tenji (prins Nakano Ōe, Ōamas storebror). Efter kjejsar Tenjis död blev hon återförenad med prins Ōama, då kjejsar Tenmu. Tolv dikter av hennes hand återfinns i Man'yōshū, bland annat denna starka kärleksdikt. Alla som spännt väntat på någon älskad kan förstå den bild Nukata målar upp: med hjärtat i halsgropen tolkar vi alla ljud och rörelser som ett tecken på den älskades ankomst.
Historisk bakgrund:
Personer:
- Kjejsar Tenji (prins Nakano Ōe), storebror till
- Kjejsar Tennu (prins Ōama)
- Kjejsarinnan Jitō (prinsessan Unonosarara) dotter till Tenji, hustru till sin farbror Tennu
- Kjesar Kōbun (prins Ōtomo) son till Tenji, nevö till Tennu, bror till kjejsarinnan Jitō
Det hände sig vid den tiden att Kjejsar Tenji saknade en lämplig kronprins så han tvingades utse sin lillebror, prins Ōama till tronarvinge. För att förhindra en kupp inom familjen tvingade Kjesar Tenjis sin lillebror Ōama att gifta sig med flera av sina döttrar, alltså Ōamas brorsdöttrar, vilket Tenji ansåg borde stärka banden mellan dem. När kjejsaren blev gammal fick han och en frilla dock en son, prins Ōtomo, som han mot konvensionell visdom utsåg till kronpris. Tenjis lillebror Ōama insåg att hans liv därmed var i fara och flyttade till bergen i Yoshino för att bli munk. Eller ja, munk och munk, Ōama tog med en av sina fruar, tillika nevö, prinsessan Unonosarara, och sina söner.
Efter Tenjis död klev hans son Ōtomo upp på tronen, men vid det laget hade Ōama samlat en arme som besegrade Ōtomos arme i ett avgörande slag i närheten av Mino, dit jag brukar åka för att bouldra. Ōtomo besteg tronen som kjejsar Tennu och Tenjis son tog livet av sig.
Tennu utsåg sin hustru och niece prinsessan Unonosarara till kjejsarinna, och efter Tennus död blev Unosonsara härskare över japan under namnet kjejsarinna Jitō. Jitō klev såsmåningom ner från tronen till fördel för sin son, kjejsar Mommu, men fortsatte att vara den verkliga politiske ledaren av Japan. Jag antar att hon drog det längsta strået.
Hängde ni med?
Uppdatering: Yamauchi påpekade ett pinsamt korrekturfel i den Japanska texten. Jag tackar, bugar och bockar. Det är rättat nu.
Andra bloggar om: Japan, japansk lyrik, lyrik, poesi
3 kommentarer:
Japan är inte direkt det bästa stället att bo i om man vill finna japanska dikter i svensk översättning.
En websökning på Libris ger vid handen att det inte finns särskilt mycket i Sverige heller, särskilt om man har ett ansträngt förhållande till hokku/haiku. Lite mer sniffande på nätet verkar ge vid handen att det är Per Erik Wahlunds tolkningar som gäller, men vad jag kan förstå rör det sig inte om förstahandsöversättnignar?
This is a well-known tanka, and its last phrase is
秋の風吹く
aki no kaze fuku
But "aki no kaze"(wind in autumn) is very normal,
and seen very often in Japanese lyrics.
So I think "aka no kaze"(red wind) is more impressive,
because it is not easy to understand what "red wind" means.
OOPs! It should of course be "Aki no kaze fuku". I must have read it as such since I translated it to "höstbris" (autumn breeze), if that is some comfort. Of course up north "autumn breeze" has other connotations than here in Japan. In Sweden we think of "autumn breeze" as something cold and frigid rather then something refreshing...
Skicka en kommentar