Min högst avancerade plan för hotellrum i Tokyo var att det säkert skulle lösa sig. Att det var en dålig plan blev uppenbart redan på Nagoyas centralstation då det visade sig att det var så smockfullt på tågen att det första superexpresståget till Tokyo med lediga platser inte gick förrän över en timme senare.
Jag ställde mig mellan vagnarna där det verkar vara vagt OK att använda mobilen och ringde några hotell som alla var fullbokade. På Tokyos centralstation hittade vi till någon form av resebyrå som tyvärr hade full beläggning på alla hotell de hade kontrakt med, men de tipsade oss om att gå till »Japan National Tourist Organization Tourist Information Center«. Ett tips jag gärna vidarebefordrar.
Befinner du dig i Tokyo och behöver någon stans att slagga, och varken kan tänka dig att övernatta på ett kapselhotell eller ett kärlekshotell: åk till Yurakucho- stationen, leta reda på »Tokyo Kotsu Kaikan« — strax söder om Rafael Vinolys fantastiska byggnad »Tokyo International Forum«. I ett litet rum på tionde våningen sitter några japanska damer som, lo and behold!, talar flytande engelska. Damerna frågar dig vart ungefär du vill bo och vilken prisklass du har tänkt dig, sedan ringer till alla världshus i Tokyo ett efter ett och frågar efter rum. För vår skull ringde de kanske 25 samtal innan de fick napp. Hur mycket det kostar? Ingenting. Gratis service.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar