Studenten jag träffade när jag just anlänt till Japan första gången, han som hade ett deltidsjobb för Yakuza*, tycks inte vara ensam.
För första gången sedan 1958, då polismyndigheten började föra statistik, har Yakuza fler deltidskriminella än heltidsbrottslingar anställda. I år har Yakuza-familjerna totalt 41 500 gängmedlemmar som gör heltid och 43 200 som har organiserad brottslighet som en sidosyssla.
Okej det här är gamla nyheter (9 februari 2007) men kul ändå.
Källor:
http://www.ft.com/cms/s/6ff3238c-b8ac-11db-be2e-0000779e2340.html
http://search.japantimes.co.jp/member/member.html?appURL=nn20070209a4.html (kräver gratis registrering)
----
* Nej, han berörs egentligen inte av denna statistik då hans deltidsarbete hörde till Yakuzas legitima verksamhet, och därför inte är medlem. Jag vill bara ha en anekdotisk ingress.
torsdag, mars 01, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ok, så man kan jobba på en bank under dagarna och spöa folk med obetalda skulder på fritiden.
Det låter som en sund syssla. Får man tatuera något speciellt på kroppen då? Typ, jag är jättetuff fritidsjakuza.
Det här är ju helt otroligt konstigt.
@Carlos> Jag, vet inte riktigt, det känns väl inte riktig som något som låter sig kombineras med ett manchettyrke. Fast föreställ er konversationerna: »Nej du chefen, jag kan inte ta övertid i dag, jag måste vara i Imaike för att pimpa i alla fall innan åttasnåret.«
Jag tror säkert att deltidarna lever livsstilen i hög grad med tatueringar och hela köret.
>@Pär, galet eller hur?
Förresten, du fick mitt mail va?
Detta är ju knappast en ämneskommentar, men genvägen är bäst hur sen den än blir. Det var trekvartsåret sedan jag bläddrade blog, men nu snubblade jag in här från en serietecknare jag slösökt. Det verkar vara du. Vi hade en del med varandra att göra i Umeå för tusen år sedan. Du gjorde ett outplånligt intryck. Jag är Ingmar.
Ingemar!
Det var minsann inte igår jag hörde av dig. Naturligtvis minns jag dig väl också. Sista gången jag träffade dig måste ha varit på det som då var Lottas bakficka innan bakfickan tog över framsidan eller hur man nu ska säga, på fel sida millenieskiftet.
Vänner försvinner och dyker upp i vårt nomadiska samhälle. Väl mött här i kyberrummet.
Skicka en kommentar