Bibelfråga

Ja, apropos The sun also rises skulle jag gärna vilja få tag i första kapitlet i Predikaren från Karl XII:s bibel (Gustaf II Adolfs eller Gustav Vasas bibel går också an.) Det måste vara därifrån översättaren av Hemingways roman hämtat titeln "Ock solen har sin gång". Jag har bara hittat delar av Karl XII:s bibel på nätet. Och de eländes evangelisterna i Svenska Reformationsbibelsällskapet har bara gjort pdf av Nya testamentet!

Det är svårt att hitta ett fysiskt exemplar här i Nagoya.

Plommonregn

Nu står risfälten dränkta i vatten. Bönderna kommer inte dränera fälten förrän risplantan är fast rotad och marken ointaglig för ogräset. Hägern är lycklig.

Kära dagbok

Kära dagbok,

fick vi välja skulle vi vara någon annan. Jag ville jag var någon med ett bättre minne. Inget går mig enligt planerna.

I lördags var planen att åka in till Sakae för att fota gatumode, ganguroflickor och bara allmäna åkerspöken. Jag kom ihåg vidvinkeln och telezoomet, men glömde tyvärr normalobjektivet och kameran. Så blev istället tvungen att hänge mig åt mina laster: tvångsmässig bokshopping och koffein.

Idag var planen att åka till Horai. Jag hade förvisso ingen att åka med, men planen var att dyka upp och tigga säkring av någon godtycklig klättrare. När jag skulle åka iväg upptäckte jag att jag glömt repet någonstans, förmodligen i klättergymet. Jag skulle skämmas för mycket för att både tigga rep och säkringsman så jag åkte till Fukube istället. Jag hittade naturligtvi inte guideboken över Fukube, för den har jag lämnat på jobbet.

Uppdatering: Jag gjorde mig en bunke glass smaksatt med kaffe och Yamazaki single malt whiskey whisky. Det känns bättre nu.

The sun also rises II

The sun also rises I

Vinden far mot söder och vänder sig så mot norr; den vänder sig och vänder sig, allt under det att den far fram, och så begynner den åter sitt kretslopp. — Salomon, Predikaren

Porträtt av Kejsar Meiji, Uchida Kuichi, 1873.

Meiji-resturationens första reform var att formulera en sorts konstitution kallad Gokajō no goseimon, det vill säga en »skriven ed i fem artiklar«.

De fem artiklarna var: 1) Rådgivande församlingar ska bildas överallt, och alla beslut ska föregås av öppna diskussioner. 2) Alla samhällsklasser, höga och mäktiga, skall förenas i att flitigt administrera statens affärer. 3) Ofrälse, likaväl som civila och militära ämbetsmän, skall alla vara tillåtna att söka sitt kall så att missnöje undviks. 4) Onda sedvanor från gamla tider skall brytas och allt skall baseras på naturrätt. 5) Kunskap skall sökas över hela världen för att stärka grunden för det kejserliga styret.

I allt en förnuftig konstitution.

Grundat på den femte eden anställdes 3000 »hyrda utlänningar« för att undervisa främmande språk, naturvetenskap, ingenjörsvetenskap och krigskonst. Ett stort antal studenter skickades också till västvärlden, däribland författaren Natsume Sōseki (vars stipendium tyvärr inte räckte för att studera i Cambridge, så han tillbringade istället sin englandsvistelse med att svälta och läsa brittisk litteratur i London).

Natsume Sōseki,
avbildad på en 1000 yen sedel

Den tredje eden bröt skråväsendet, ett kapitalistiskt system på angloamerikanskt mönster infördes, och tillsammans med den femte edens insamling av utländsk kunskap inleddes en period av enastående modernisering och ekonomisk tillväxt. Allt understött av staten och kapitalet, främst representerad av de stora industrikonglomeraten som t.ex. Mitsubishi.

Det kejserliga Japan hade lärt sig viktiga läxor av kommendör Perrys svarta skepp, och i stället för att avskärma sig från resten av världen kom utrikespolitiken att centreras runt målet att säkra japanskt självbestämmelse och att uppnå samma makt som de ledande västländerna för att på så sätt kunna upphäva de ojämlika handelsavtalen.

Fukuzawa, den bistre akademiker som pryder japanska centralbankens 10.000-yen sedlar, var högst sannolikt författaren till en mycket inflytelserik osignerad ledare publicerad det 18^e året av Meijis styre i den tidning han grundat, Jiji Shimpo. Under rubriken Datsu-a ron, vilket kanske bör översättas »Om att lämna Asien«, konstaterar Fukuzawa att genom världshandeln och kommunikationerna blåser en vind av västernisering. Civilsationsprocessen, likt mässlingen, går inte undfly, men den är bättre än mässlingen menar Fukuzawa, ty den sprider gott. För att nå personlig och nationellt självbestämmande måste man segla dessa vindar. Tidigare hade civiliseringen av Japan förhindrats av ett konservativt styre (Tokugawa-shogunatets feodalvälde). När detta shogunatet hade störtats låg vägen öppen för Japan att andligen lämna Asien. Om inte Korea och Kina lyckas reformera styret så kommer de att besegras och styckas av yttre krafter, vilket enligt Fukuzawa bevisas av de förnedrande ojämnlika handelsavtal länderna tvingats underteckna.

Fukuzawa avbildad på japanska sedel av valör 10.000 Yen

Fukuzawa var föga förvånande en av påskyndarna för det sino-japanska kriget.

En snabb blick på kartan ger vid handen att Korea ligger rätt nära Japan och skulle kunna utgöra en fin barriär mot europeiska makter. I början av Meijieran skrevs den Japansk-Koreanska vänskapspakten, som garanterade Japan handel via tre koreanska hamnar, samt extraterritoriella rättigheter åt japanska medborgare. Pakten innebar också att Korea inte längre var att betrakta som kinesiskt lydrike under tribut. Om inte i kinesiska ögon, så i alla fall i japanska.

Det 27^e året av Meijis styre stödjer Japan en koreansk kupp, driver ut kinesiska styrkor från Korea, och tillsätter en pro-japansk regim. Året efter besegrar den japanska armen och flottan deras kinesiska motparter i diverse slag på kinesisk mark, dessutom tas Taiwan av japanska trupper. Kriget avslutas i och med att Kina undertecknar ett fredsavtal där Korea garanteras självbestämmande. Taiwan och Pescadoraöarna övergår till japanskt styre. Kina betalar ett ordentligt krigsskadestånd till Japan.

Dessutom vinner Japan kontroll över halvön Liaodong i Manchuriet. Som Fukuzawa påpekat så hade väst sina egna ambitioner i Kina, så blott fem dagar senare blir den japanska kontrollen över halvön upphävd genom inblandning av Ryssland, Tyskland och Frankrike. Ryssarna pressade därpå den kinesiske kejsaren att tillåta ryska flottbaser på Liadong samt Lüshunkou.

Det brittiska imperiet var väl ungefär lika förtjust som det japanska i tanken på rysk kontroll över Manchuriet och ingick därför en militärpakt med Japan. Paktens huvuddrag var att Storbritannien skulle hålla sig utanför ett möjligt ryskt-japanskt krig, såtillvida inte något tredje land – eller Frankrike som landet också ibland kallas – lade sig i på rysk sida.

Några år senare attackerar den japanska flottan med liten förvarning den ryska stillahavsflottan i Lüshunkou, vid den tiden känd som Port Arthur, och torpederar två större ryska slagskepp i hamnen: en läxa som någon borde ha lärt sig 40 år senare kan man tycka. Nå.

Stor människospillran följer i det första kriget med skyttegravstaktik. Till sjöss visar sig dock den japanska flottan, utrustad med brittiska skepp och tysk doktrin, vara överlägsen. Både den ryska stillahavsflottan och östersjöflottan utraderas. Den ryska svartahavsflottan hålls kvar vid hemmahamn på grund av internationella överenskommelser och ungår därför samma öde.

När Rysslands inre säkerhet hotas av 1905 års revolution så tvingas de definitivt söka förhandlingslösning på konflikten. Vid de påföljande fredsförhandlingar i New Hampshire vann Japan kontrollen över södra halvan av Sakhalinöarna. Ryssland evakuerade Manchuriet och avsvor sig allt intresse i Korea.

Det ryska nederlaget sände en chockvåg genom världen. I väst spreds förfäran över att gäng gulingar kunde besegra en europeisk stormakt i ett reguljärt krig, men annorstädes tändes ett hopp bland de koloniserade. Genom krigets utgång tvingades västvärlden att omvärdera synen på Japan och upphäva de orättfärdiga handelsavtalen.

I Japan hälsades fredsavtalet med upplopp i flera stora städer. Med så mycket blodspillan på den egna sidan tyckte nationalisterna att utbytet: inga territorialvinster utom halva Sakhalin och inget krigsskadestånd från Ryssland, var ett allt för magert. En utbredd känsla av att behandlas som krigets förlorare av västmakterna, trots att Ryssland besegrats, förelåg.

Efter kriget kom Japan att utöva betydande inflytande i Manchuriet och resten av Kina genom bland annat det halvstatliga Sydmanchuriets järnvägskompani.

Korea kom att införlivas i det japanska imperiet några år efter det rysk-japanska kriget. Korea kom sedan att tillhöra Japan ända fram till andra världskrigets slut.

Två år senare, 1912, efter att ha styrt Japan i 45 år dör Meiji. Så slutar Meijieran.

.......
Nishikawa Shunsaku skrev en kort biografi över den fascinerande Fukuzawa i Prospects: the quarterly review of comparative education (UNESCO: International Bureau of Education), vol. XXIII, no. 3/4, 1993 PDF

Datsu-a ron går läsa här.

Förhoppningsvis följer den spännande fortsättningen, »The sun also rises III«, där vi utlovar det definitva svaret på frågan: Showa Tenno (Hirohito), krigsförbrytare eller fredsfurste?

Uppdatering: Som jag tidigare påpekat klarar jag inte längre följa svenska skrivregler rörande versalisering. Jag hoppas att jag nu korrigerat de mest förfärliga språkfelen i texten ovan.

Plommonregn

I morgon börjar regnperioden.

Vardagsmysterier

Åt vilket håll får man inte köra? Vad indikerar rödljuset?

Rättelse

I inlägget VM i homofoner beskrev jag hur japanskan har en tendens till homofoner, och varför det därför är förnuftigt att öka redundansen genom att skriva japanska med kinesiska tecknen.

Idag har turen kommit till homonymer homografer, något som av naturliga skäl är långt ovanligare i japanskan.

Allt började med att jag åt »chiken sanzokuyaki« till lunch. Sanzokuyaki skrivs 山賊焼き och jag kände naturligtvis igen 山: tecknet för berg (vilket har läsningarna yama och san), samt 焼 : tecknet för grillat, bakat eller bränt (läses yaki eller shou). Jag kände dock inte till betydelsen av 賊, så jag plockade fram min elektroniska ordbok och slog upp tecknet. I uppslaget för 賊, bandit (läses zoku), blev jag upplyst om idiomet 心中の賊, an evil desire in one's heart, vilket i sin tur fick mig att slå upp 心中 även om det är uppenbart att det betyder hjärtats mitt. Döm om min förvåning när det visade sig att det även betyder självmordspakt. Första tecknet visar hjärta, andra tecknet visar centrum. Hur man får den rebusen att betyda självmordspakt övergår mitt förstånd.

心中 [しんじゅう: SHINJUU] självmordspakt, älskares självmord.
心中 [しんちゅう: SHINCHUU] i hjärtat, verkligt motiv, tanken.

Notera att de icke är homofoner.

En annan homonym homograf är 工夫. Det första tecknet visar konstruktion, eller hantverk. Det andra visar man eller make. Gissa två betydelser.

Uppdatering: Ursäkta för första versionen av denna text. Den var tyvärr helt oläsligt.

Uppdatering 2: Anders vill att jag ska skriva homograf istället för homonym. Det har han nog rätt i. Se kommentarer till detta inlägg.

Angående tuppar

Hemma i Sverige blev jag en gång tvungen att förklara för personal på en bensinmack hur ett så kallat fälgkors ser ut, och försäkrat dem att de för en sådan artikel. I Japan kan man varken köpa matvaror eller folköl på bensinstationer. Däremot så tankar de gärna din bil, eller reparerar den om de så skulle behövas.

I fredagskväll satte jag mig i bilen för att köra till Horai. Inte hade jag kommit långt när höger bakdäck punkterades. In på en nattöppen bensinstation för att köpa nya däck. De bytte bromsbackar fram också. De blev klara klockan halv tolv på kvällen. Anlände campingen vid ett-tiden.

Känner någon till en campingplats nära Horai som inte har tupp?

Den så kallade Uggleupplagan av Nordisk familjebok berättar i det helt fantastiska stycket om hönssläktet att

Med högljudt galande förkunnar tuppen den första gryningen och har därför blifvit en sinnebild af vaksamheten. Stolt vandrar han bland sina hönor, hvilka han lockar till sig, då han funnit något att bjuda dem på. Alltid är han redo till strid och kämpar på lif och död med motståndare af samma slag;

och så vidare.

På internetencyclopedien wikipedia tilläggs:

However, he will also crow during the rest of the day, and even sometimes on a bright moonlit night. [Min kursivering]

Jag kan numera garantera att denna upplysning är korrekt.

Muscle-up

Andreas Aguilar i ringar vid världsmästerskapen i gymnastik, 1991.

Vid intagningsproven till polisutbildningen i Mongoliet måste aspiranten visa att han kan häva sig upp på en stång, en så kallad »muscle-up«. Själv kan jag inte göra en utan att vika fram ena armbågen, som när man mantlar i klättring. Dock har min »muscle-up« blivit godkänd av en poliskommissarie från Ulan Bator.

Min mongoliske väns muscle-up är mer dynamisk och görs med ryck och kick. Jag har aldrig sett någon göra en långsam, statisk, muscle-up i verkligheten. Men i filmklippet ovan visar Aguilar var skåpet ska stå. Programmet inleds med en muscle-up som utförs helt utan ryck eller gung. Den kunniga publiken oar, ahar, och applåderar naturligtvis.

Den legendariska Colorado-klättraren Pat Ament kunde, enligt den långt mer legendariske Colorado-klättraren professor John Gill, göra en långsam muscle-up i räck och vända båda armbågarna samtidigt. På Gills hemsida påpekas det att detta år svårare än man kan tro. No shit. För övrigt skrev Pat Ament biografin John Gill: Master of Rock

Nå. Allt detta har fått mig att fundera: det borde vara möjligt att göra en enarms muscle-up. I alla fall i stång. Har någon hört talas om det?

Fredagstipset

© 2000 Miwa Yanagi, från »My Grandmothers«

Fredagstipet är att kolla in Miwa YANAGIS foton. Nitton foton från projektet »My Grandmothers« finns på hennes hemsida. En bildsökning på google ger också massvis med resultat. Själv har jag tänkt gå förbi någon välsorterad bokhandel i helgen och köpa på mig några av hennes böcker. För er som är begränsade av geografiska omständigheter finns böcker att beställa via amazon.co.jp. På engelska finns två utställningskataloger att inhandla via amazon.co.uk

Projektet »My Grandmothers« presenterades dessutom i Bang #2 / 2002.

-----
För övrigt skriver Yanagi Miwa icke sitt namn med kinesiska tecken, utan endast med syllabriet hiragana, »やなぎみわ« således. Udda. Faktum är att när föräldrar registrerar namnet på sitt barn måste de ange namnet med kanji, hiragana och katakana; men möjligheten att rita barnets namn endast med hiragana och katakana föreligger även om det är väldigt ovanligt. Jag har endast träffat en japanska med givet namn som icke tecknas med kinesiska tecken.