This place has some of the most beautiful rock ever revealed by planet earth. there are probably about 50-75 routes-all quality. you may have seen the Perfect Child in an old BD catalog. sweet.
Att uppgiftslämnaren inte klarar hålla ner shifttangenten när denne påbörjar en ny mening ger en viss inblick i skribentens mentala processer.
Den främsta anledningen att vi åkte till Henry Mountains var att Alex, som Pär träffade i fjol, var sugen på att åka dit. Vi möttes upp i det minimala samhället Heit för vidare avfärd mot seriöst trasiga grusvägar, där min jeep kom till sin rätt för en gångs skull.
Heit-Lake Powell-2.jpg
På söndagen klättrade vi i Henry Mountains och jag vet nu att berätta att klippan är av exakt samma vulkaniska bergart som i Fukube, bara av skräpigare kvalitet. Å andra sidan kompenseras det till en viss del av faktumet att klippan når upp till en sisådär 100-150 meters höjd. Jag provade två väggturer med intrikata sekvenser upp längs småhål. Tyvärr var det för kallt och vi satte oss i bilen efter en enda dags utflykt.
Henry Mtns-2.jpg
Det var väldigt svårt att få rätt proportioner på klippan. De flesta lederna hade vi ingen information om. Jag testade en brant sportled längs en lutande monolit som såg ut att vara ungefär 30 meter hög. Tur att jag scorade en bail-biner på den glest bultade verikala mittdelen. Efter att ha kommit upp förbi ett andra tak insåg jag att jag klättrat 30 meter och hade minst lika långt kvar innan ankaret. Cool led hursomhelst, skulle gärna ha gjort den om jag haft ett längre rep och det var tio grader varmare.
Henry Mtns-5.jpg
Uppdatering: Här klättrar Lynn Hill "Perfect Child" på Henry Mountains.
...och glöm inte att läsa vad Pär Lindholm skriver från Henry Mountains.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar