Igår beställde jag ett VISAkort kopplat till mitt bankkonto på UFJ-Mitsubishi-Toyota-ginko, så att jag ska kunna köpa mp3filer från japanska iTunes store. Jag ger mig själv en 22-procentig chans att ha fyllt i papperen korrekt, trots att en försäljare hjälpte mig.
Det är för övrigt inte varje dag man blir rättad på stavningen av sitt namn. Ett av mina givna namn är Erik, vilket SAOL tycker uttalas e3rik2. Jag har inget att invända, så närmaste sätt att skriva det med katakana är エーリク, varpå försäljaren raskt sa att det var helt fel, jag skulle skriva det エリック (ungefär hur det uttalas på engelska). Jag orkade inte riktigt bråka om det, så jag får väl komma ihåg hur jag skrev det. Skriver jag det på något annat sätt på någon annan blankett i framtiden så lär den blanketten underkännas. Jag kom inte ihåg att uttal heter »hatsuon« heller, så det hade förstås inflytande på mitt beslut att inte bråka.
Har jag fyllt i allt korrekt så ger jag mig en 50 procents chans att ansökan godkännes. Så nio gånger pengarna säger att jag kommer att få ett VISA.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Tycker att du gör det bra som pallar med att bo i ett så svårt land.
Men jag tror stenhårt på dig. Bettar en hundring på att du får ett VISA inom en månads tid. Motbud?
Jo, jag blev lite överraskad då jag märkte att det faktiskt spelar roll ibland hur namnteckningen ser ut. I mitt fall underkändes min första visakortsansökan då namnteckningen inte var tillräckligt lik den jag gjort på ansökan för motsvarande bankkonto. Det hela slutade med att jag fick göra en ny namnteckning för mitt bankkonto och denna säkerställdes med mitt tumavtryck.
Man kanske borde gå över till bomärken.
Ja visst. Jag skulle också vilja gå över till bomärken. Jag har numera en officielt godkänd namnstämpel, men mitt bankonto är förseglat med min signatur och en hemlig säkerhetskod, så jag kan inte ansöka om visa med mitt bomärke.
Jag har alltid varit en knappt funktionell medborgare och arbetare ur blankettkompetenssynvinkel, så blanketter har alltid gett mig en lätt släng av ångest. Blanketter med kinesiska tecken överallt ökar ångesten med en faktor större än ett.
Skicka en kommentar