Nu är jag hemma igen

Den välformulerade idioten Will Self skrev någon gång om hur att flyga i
första klass var resandets heroin, i den meningen att har man en gång
testat vill man göra det igen. Och Self borde ju veta. Att flyga
businessklass är väl resandets salongsberusning då antar jag.

Första gången jag flög till Japan frågade jag mig varför avdelningarna för
första klass och businessklass var så långa. Elva timmar senare skönjde
jag svaret.

Att flyga ekonomiklass Frankfurt-Nagoya är väl mer att likna vid resandets
rohypnol kanske.

Även om jag hade stoppat vågen i en kartong och skickat den med båt innan
jag packat färdigt var jag fullt medveten om att jag inte direkt höll mig
inom de 20 kg som stipuleras för intrakontinentalt resande. (Titta på en
karta, Japan och Sverige tillhör samma kontinent... typ.) Glad i hågen
dök jag upp vid incheckningen med två väskor som tillsammans vägde lite
drygt trettiosex kg. Trots att jag proppat mitt handbagage med allt som
verkligen var tungt. Utan att ha vägt handbagaget skulle jag gissa att det
vägde 25 kg.

Flickan i incheckningsdisken blev nästan grön i synen när hon läste av
vågen. Försynt frågade hon om jag möjligtvis kände till att man får checka
in som mest tjugo kilo. Jag försökte se handfallen ut med ledsna stora blå
ögon, men var trots mina hjälplösa uppsyn tvungen att betala för
övervikten, samt för att en av väskorna var otymplig. Egentligen inte
särskilt mycket att bråka om, samma kilopris som att skicka paket
med flygpost.

Min tjeckiske vän Dalibour mötte upp vid flygplatsen för att säga adjö, och
vid vårt sista fika tillsammans lyckades jag nästa tömma mitt japanska
bankkonto, något som jag nästan lyckas klanta bort.

Vid boarding-gaten väntade en glad överraskning. Samma flicka som jag
trodde mig misslyckats charma vid incheckningen stod och väntade. Hon hade
graderat upp mig till businessklass. Yes yes, fucking yes! Säten som går
fälla upp till sängar, bra mat och ordentligt benutrymme.

Jag har inte riktigt gillat Lufthansa. Mest för att de opererar linjen
Frankfurt-Nagoya med flygplan som de köpt av självaste bröderna Wright och
sedan dess glömt renovera. Jag är väl inte sämre än att jag ändra mig om
de är vänliga nog att gradera upp mig. De japanska måltidsalternativen är
kreerade av kökschefen på Hilton Osaka och är riktigt riktigt bra. Ja,
förutom den inledande zensai-prylen som var lite trött.

I like the Wright brothers, but no airplanes

I morgon åker jag hem. I stället för att packa färdigt sitter jag här och försöker gissa vad jag kommer sakna mest, förutom de människor man mött.

1) Maten. Billig, god, närande. Kommer kanske mest av allt sakna ätbart ris. Kommer inte att sakna brödet som är en skymf.
2) Civilserade toaletter. Ja: en toalett måste ha display och knappsats. Varenda inställning är viktig. Blir jag någon gång bofast någonstans kommer jag importera en japansk toalettring.
3) Hövligt bemötande i resturanger och butiker. Till och med tonårsbuttra studenter som extraknäcker i snabbköpet är hövliga.
4) Texter skrivna på japanska, maskingöversatta till engelska, och utan skam tryckta på alla möjliga föremål.

Uppdatering Och nu har jag fastnat framför TVn. Carl Lewis kunde inte hålla sig för skratt när en super-genki flicka översatte hans svar till japanska.

Resplaner

På måndag kväll anländer jag till Stockholm. Dagtid driver jag runt. Kvällstid umgås jag med syster. Några dagar senare åker jag upp till Skellefteå. En kortare turne av städerna längs Norra norrlands kustland genomförs. 17 september åker jag till Nordamerika för att återvända strax efter Lucia. Julen firas i Boviken.

Detta är min avsikt.

Men Gud rår.

Förmodligen nås jag på 070--317 27 37 samt mailadressen som anges i min profil.

さよなら、och tack för fisken

来週の月曜日にスウェーデンに帰る。日本にたぶん永久に去るからさびしいさ。日本の生活は大好きだ。特別な日本のクライミングとクライミングの友達はいつも忘れないでいる。
９月半ばから１２月半ばまではクライミングのために米国に行くつもりです。後は何処にいるかはまだ知らないけど、ヨーロッパでクラミングのために来たら、連絡をためらわないでください。特に北欧のクラミング（スウェーデンとノルウェー）はよく知ってる。
僕のメアドは左側の"Visa hela min profil"か顔写真をクリックすれば見つかります。

(Om er Japanska är lite halvdan och ni prompt vill veta vad jag skrivet kan ni ju alltid testa att läsa denna sida via googles language tomfooleries. Det kanske inte gör någon klokare.)

Lite okallt

Nagoyabon tillbringar tiden från regnperiodens slut till dess de första höstvindarna svalkar med att ljudligt klaga på att det är varmt. Av förståeliga skäl. Staden ligger inte bara i en, allt som oftast, helt vindstilla varmluftssänka, utan är också hårt drabbad av lokal stadsuppvärmning. Outtröttliga luftkonditioneringsanläggningar spyr konstant hetluft ut mot gatan, där bilar stockas på den svarta asfalten längs vägar som går kors och tvärs på flera plan.

I år lamenteras det mer än någonsin förr. Torsdagen var anmärkningsvärd, inte bara för att jag stukade foten uppe fjällen, utan det var också den varmaste dagen i Japans historia.

Uppdatering: Att jag inte kan skriva är välkänt, tydligen är det så varmt att jag inte tänka heller. Ändrat rubriken från jamaicansk till norrländsk syntax.

Hello Kitty Kit

Är din katt inte nog lik Hello Kitty? Vad gör väl det? Håll i er för dagens gärning, som består av att sätta över denna sida från gizmodo.jp till äran och hjältarnas språk. Inlägget från juni i år är ju obetalbart, så det har säkert valsat flera varv runt internet vid det här laget. Nå.
-------------
Vi kan härmed erbjuda en Hello Kitty©-kostym exklusivt för din katt. Settet som består av hatt, blus, och brosch, är avsedd för katter mellan 1 och 10 år. Morfar Katt och Mormor Katt tänker nog däremot »vad varmt!« kanske.

Vi måste också påpeka detta:

• Varken kläderna eller broschen är för dagligt bruk. Vid långvarigt eller överdrivet användande slits produkten ut.
• Från kattens synvinkel är det inte särskilt festligt att vara ›stylish‹.

Okej när det är sagt så...

När kissemisse är klädd i stylish first-class haute couture samlas alla unga fotografer runt katten, tro inte något annat!

För övrigt är ovanstående modell Fröken Pudding (5kg).

[...fler bilder av katter förnedrade med hello kittet...]

Betänk att priset är 18900 Yen. (1142 SKR i dagens kurs)

Antalet set är begränsat till 90 st., de första 30 seten kunde bokas från den 17^e, så skynda er om ni är intresserade!

Beställ denna produkt via Rakuten.
-------------

Sällan har »garbage in/garbage out« kännts så träffande. Den tredje meningen innehåller verkligen tre[!] markörer för att utrycka tveksamhet i orginal. Det har jag inte ens hört bland tonårsflickorna i tunnelbanan. Katten i bilden heter verkligen »プリンちゃん«; jag hittar inte på.

Tipstack: gizmodo.com

Humle & Dumle i fjällen

Sunflowers turning in Yamanashi prefecture, ursprungligen uppladdat av Jonas Wiklund.

Tja nu har Humle & Dumle vart och klättrat i fjällen. Denna gång var det min tur att ta ett idiotiskt fall.

Glada i hågen åkte vi till Mizugaki i går. Fem minuter senare sa det knak när jag landade olyckligt på vänster fot. Jag tror knappast något är brutet eller av, bara en stukning. Jag kan nästan gå, och svullnaden täcker knappt halva foten.

Nackdelen när jag och Wataru klättrar ihop är att förnuftets röst saknas.

Solrosos heter himawari, vilket skulle kunna direktöversättas till »vänd mot solen«.

0°C

0°C, ursprungligen uppladdat av Jonas Wiklund.

Så här ser alltså ett ovanligt smakfult kärlekshotell ut. Se "忘れっぽい

Vem kan motstå ett kärlekshotell som har en sådan här skylt vid entrén? Och på engelska och allt.

Stenåldersmat

Djur jag ätit råa:

• Lax
• Tonfisk
• Sill och strömming (beroende på definition av rå)
  
• Ostron
• Flundra
• Räka (många sorter)
  
• Kalmar, tioarmad bläckfisk, eller vad de nu kan tänkas heta
  
• Bläckfisk. Visste ni förresten att i Storbritannien räknas bläckfisk som honorary vertebrates (»hedersmedlemmar av familjen ryggradsdjur«) under deras djurskyddslagar? Därför har de många rättigheter som ryggradslösa djur annars förvägras
  
• Kalv
• Häst
• Kyckling
• Det som på sushiresturanger kallas 鯵 (aji=taggmakrill) trots att det är namnet på en hel familj fiskar bestående av 151 arter eller så. Det rör sig nog om Trachurus japonicus eller 真鯵 (ma'aji=›sann taggmakrill‹, kanske »japansk taggsill« på svenska? Vet någon? Klas kanske?)

Godast så länge är, utan inbördes ording, den fetaste delen av tonfisk, flundra och häst.

Uppdatering: Enligt FishBase är det danska namnet på Trachurus japonicus Japansk hestemakrel. Det är siter som FishBase som gör att jag har problem att hantera mitt internet-surfande.

忘れっぽい

Hur nära ert hem har ni övernattat på ett hotel? Mitt personliga rekord har numera sänkts till 250 meter.

Igår lämnade jag nycklarna på kontoret, sedan gick jag glad i hågen ut på krogen. Kom hem vid midnatt och insåg mitt misstag. Stefan och Miki i våningen under verkade ha lagt sig, och från hyresvärdens lägenhet sken inget ljus. Så jag bet ihop och svalde min frustration och självhat och gick till ett av kärlekshotellen runt hörnet.

Jag valde ett hotell som heter 0°C. Enligt en mycket märklig skylt utanför hotellet erbjuder de designade rum i urban stil. Enligt samma skylt heter de 0°C eftersom kvinnors hjärtan är kalla. Ehh. Förvisso sant, men...

En skillnad mellan kärlekshotell och vanliga hotell är hur de förstnämnda erbjuder anonymitet. Entrén sker vanligtvis genom garaget, som har en oupplyst infart. Från garaget på 0°C klev jag direkt in i en reception som var utrustad med en stor dataskärm och en liten smal draperad lucka i midjehöjd. Jag valde det billigaste lediga rummet och klickade in det på skärmen. Sedan gick jag fram till luckan från vilken en kvinna (att döma av röst och händer) sträckte fram en bricka där jag fick lägga en depositionsavgift i kontanter, kreditkort accepteras naturligtvis icke.

Lustigt nog får man ingen nyckel, utan när jag kom upp till rummet var det öppet, och när jag stängde dörren klickade låset igen.

Rummen såg väl ut som i stort sett vilket hotell som helst, förutom ett gäng detaljer som gör dem lämpade som kärleksnästen. Jag kanske bör bespara er en uppräkning av dessa detaljer. På morgonen var det i alla fall trevligt att ha ett jättestort badkar med en TV ovanför.

När jag skulle checka ut upptäckte jag att den låsta dörren saknade låsbygel. Inne på rummet upptäckte jag en skylt som berättade att man ska ringa lobbyn när man, så att säga, är klar. (Jag kan inte nog rekommendera att lära sig att åtminstone stava sig igenom skrivna meddelanden på det lokala språket.) Från receptionen öppnar de den fjärrstyrda dörren .

Väl tillbaka i lobbyn fick jag igen växel på depositionsavgiften. Priset beror på hur länge man stannat på rummet. Såvitt jag begriper så finns det väsentligen två avgifter, en för »vila« och en för övernattning. Normalt sett kan man inte få tillgång till rum för övernattning förrän efter klockan 10.

Kärlekshotell finns över hela Japan. De frekventeras mest av par som behöver ett avskilt ställe för att idka samlag. Dels används de av par som av trångboddhetsskäl har svårt att få till det annars, och dels för prostitution. Hotellen finns över hela Japan, men framförallt i »röda distrikt« och runt motorvägskorsningar i utkanten av städer. Kärlekshotell är svåra att finna i bostadsområden då lokalbefolkningen i allmänhet motsätter sig deras etablering.

Jag var lite besviken att den mänskliga kontakten inte helt hade tagits bort. Jag har hört att på många kärlekshotell så betalar man genom att stoppa ner pengar i ett rör.


Ett billigare alternativ om ni är utlåsta är att gå till ett internet- eller till ett serietidnings-café. De är i allmänhet öppna dygnet runt.

Hade jag vart yngre hade jag väl gått till Lounge Creek och hållt mig där till dess att hyresvärden vaknat. Här stänger krogarna när gästerna gått hem, eller annan slumpmässigt vald tidpunkt. Lounge Creek håller ofta öppet till 9-tiden på morgonen. Gästerna måste ta av sig skorna i entrén och man får dansa i socklästen på en heltäckningsmatta. Bara en sådan sak.

Rå lever

raw liver, ursprungligen uppladdat av Jonas Wiklund.

Det börjar bli bråttom med att hinna äta allt som ska hinna ätas. Igår käkade vi på en izakaya/yakitori. Rå kyckling* (»torisashi«) tyckte de tydligen var helt normalt, men när jag och Dalibour beställde in rå lever (»rebasashi«) kom ägaren ut och berättade att trots alla deras försiktighetsåtgärder så kunde vi bli sjuka om vi åt rätten, och det var i så fall vårt problem.

Smakade inte särskilt starkt förstås. Vad kan man säga, taste like chiken...liver liksom.

Jag blev mycket riktigt svårt sjuk idag, men det var nog helt vanlig alkoholförgiftning.

Så här koncentrerad ser jag ut när jag sjunger Pizzicato Fives スェート・ソウル・レヴュー

* Fotnot: Nej kycklingen är inte helt rå, det skulle vara olagligt på grund av risken att infekteras av campylobacter. Därför hettar de upp ytan på kycklingen under några sekunder. Smittskyddsinstitutet skulle ha en hel del att säga om detta förfarande.

Stor vind

Eftersom SvD och DN brukar publicera varje orkan som når Japans strand på sina nätupplagor så tänkte jag denna gång förekomma dem: en tyfon träffar förmodligen sydön vid midnatt för att sedan svänga nordöst upp mot landet.

Följ stormens öga via världens bästa och nördigaste väder-, blomnings-, och jordbävnings-webb här: http://www.jma.go.jp/jp/typh/.

För övrigt har tyfon en högst oklar etymologi. Klart är att det på kinesiska en gång hetat 大風 (daaih fūng), »stor vind«. Japaner utläser 大風 som »ōkaze«, vilket snarare betyder stormvind. Tyfon skriver de av för mig oklart skäl 台風 (taifū), där första tecknet 台 betyder piedestal, plattform men också används som ett räkneord för bilar. Det kanske har att göra med det relativt nya tecknet 颱 i kinesiskan (ej i bruk i normal japanska) som bär huvudbetydelsen »tropisk cyklon« och ju består av radikalen 風 »vind« till vänster, och delen 台 »plattform« till höger.

Möjligtvis kommer ordet tyfon till svenskan via engelskan från arabiskans ţūfān (طوفان), vilket i sin tur kommer av grekiskans τυφών, ett monster skyldig till heta vindar. Det kan också hända att ordet kom till svenskan direkt från portugisiskan som tydligen tog in tyfoon direkt från grekerna, utan att passera Bagdad. Vad vet jga? Engelskspråkiga delen av wikipedia vet hur som helst att berätta mer rörande namn för tropiska cykloner.

Uppdatering: Ka-shing! Nu har TT översatt Reuters telegram rörande stormen och SvD har lydigt publicerat telegramet.