Nagoyabon tillbringar tiden från regnperiodens slut till dess de första höstvindarna svalkar med att ljudligt klaga på att det är varmt. Av förståeliga skäl. Staden ligger inte bara i en, allt som oftast, helt vindstilla varmluftssänka, utan är också hårt drabbad av lokal stadsuppvärmning. Outtröttliga luftkonditioneringsanläggningar spyr konstant hetluft ut mot gatan, där bilar stockas på den svarta asfalten längs vägar som går kors och tvärs på flera plan.
I år lamenteras det mer än någonsin förr. Torsdagen var anmärkningsvärd, inte bara för att jag stukade foten uppe fjällen, utan det var också den varmaste dagen i Japans historia.
Uppdatering: Att jag inte kan skriva är välkänt, tydligen är det så varmt att jag inte tänka heller. Ändrat rubriken från jamaicansk till norrländsk syntax.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jo, en bekant har nyss flyttat från Singapore till Tokyo och han har beklagat sig över hettan, vilken han inte hade väntat sig skulle vara värre än Singapores.
Tokyo är också rätt brutalt på sommaren. Mina källor säger att det kan vara så mycket som 10 grader varmare inne i city än i omgivande landsbygd. (Då bör man i och för sig komma ihåg att "omgivande landsbygd" ligger bra långt bort. Typ 10 mil i vissa rikningar.)
Skicka en kommentar