Norgehistorier

Det här var ju rätt festligt: www.astarte-education.com

Prinsessan Märtha Louise i Rasputins fotspår, en helbrägdagörare för hela kungafamiljen, liksom.

(Genom att svara på följande fråga kan du enkelt kontrollera huruvida du har möjligheten att hela människor genom handpåläggning:

Är du Guds son?)

---
Tipstack: YAMAUCHI Atsuo

Forskningsobjekt

Denna dag gick i modersmålets tecken.

I förmiddags var jag försöksperson för en stackars fonetik-doktorand som vill undersöka japanska med svensk brytning. Än så länge har hon lyckats hitta väldigt få svenska nagoyabor som talar lite japanska, men känner du till någon japansktalande svensk som kan ta sig in till Nagoya så kontakta gärna mig så vidarebefodrar jag kontakten. Försöket tog drygt en halvtimme.

Försöksledaren pratar förbluffande bra svenska, med ett utal till och med bättre än man kan förvänta sig av en fonetiker.

Dessutom träffade jag Johan och Ann idag. De är på japansemester och stannade till i Nagoya på väg norrut. Så nu har jag lärt mig tala svenska igen.

Utan bil i Nagoya

Min Mitsubishi Minica – som jag kom att kalla Lady Macbeth – är skrotad. Jag köpte henne för 70,000 ¥ av en egyptier som misslyckades omvända mig till den sanna tron. I nio månader har hon fört mig på ett inte allt för pålitligt sätt till de ställen jag velat åka. Jag har bytt kabel mellan fördelardosan och tändstiften, två däck, och bromsbackar höger fram.

För att fortsätta köra henne skulle jag bli tvingad att besiktiga henne, samt betala två års viktskatt. Om hon mot förmodan skulle klara besikningen, skulle det allt som allt kosta drygt 50,000 ¥. Så nu måste jag genomlida min sista månad i Japan utan bil. Ack!

Att skrota en fullt körbar tio år gammal bil ger i och för sig höga poäng på nihonrashi-rankingen.

Dante Gabriel Rossetti ritade bilden, The Death of Lady Macbeth.

Samurai Champloo

Gillar ni japansk hiphop och anime så kan det vara väl värt att kolla in TV-serien »Samurai Champloo«. Tjugosex avsnitt med tecknat våld över svängiga rytmer från Nujabes, Shing02, Minmi, o.s.v.

Serien utspelar sig under den sortens Edo-era där Yakuza-bossar bär ray-bans, stekarna har blonderat hår, och slottet i Hiroshima bombas med grafitti.

Något säger mig att varken de regerinsgstyrda eller de vulgära kommersiella kanalerna kommer att sända serien inom den närmaste framtiden, men det skulle inte förvåna mig om alla episoder finns på en torrent nära dig. På amazon.co.uk kan man köpa en box med alla avsnitt, tyvärr kodade för region 1. Via amazon.co.jp, kan man naturligtvis köpa den på japanska, men de uppger inte huruvida den har engelsk textremsa. För ett randfolk är det besvärligt att konsumera denna sortens kultur utan att stjäla.

日本の形 The Japanese Tradition － 鮨 sushi

Vad ska man säga? Genialt. Tipstack Wolfgang Hadamitzky

Uppdatering Ojdå. You-tube loggan sabbar visst textremsan. Om er japanska är lite rostig så klicka på sagda logga så får ni se filmen utan en logotyp som täcker över texten.

Körkort

Jag har uppdaterat min andra blogg med lite information om bilkörning i Japan. Det kan vara intressant även för er som inte klättrar. Hursomhelst är den mest relevanta infromationen detta:

Förare som använder ett internationellt körkort fast de är bofasta i Japan kan bli arresterade. »Vad är då en ›bofast‹?«, undrar du kanske. Tja, exakt vad som konstituerar gränsen mellan »bofast« och »icke bofast« är inte klart. Enkelt uttryckt ankommer det på polisen att veta och på dig att upptäcka. Hursomhelst, att köra utan ett giltigt körkort är ett allvarligt brott: tänk inte ens på det.

Ingen antingen-eller kultur här inte.

Rage

Neko Case har jag ju citerat på bloggen förut. Jag hade tyvärr missat intervjun med Case på pitchforkmedia.com, men jag blev tipsad om den via ett klätterforum jag läser ibland. Hursomhelst jag kan inte låta bli att delge er ett utdrag ur hennes magnifika raseriutbrott:

Sång är inte viktigt längre. Jag är inte ett geni — hade jag varit samtida med Jackie Wilson eller Rosemary Clooney eller Patsy Cline, hade jag varit skitdålig. Jag skulle ha sjungit i någon bar någonstans för fem dollar i veckan, längre än så skulle jag aldrig kommit. Men jag lever nu och jag skriver låtar, det är annorlunda.
[...]
När jag hör auto tune över någons röst kan jag inte ta dem på allvar. [...] Det är inte en effekt som en del försöker hävda, det är för folk som Shania Twain, som inte kan sjunga.
[...]
Madonna med! Träffa tonen! Sluta låtsas att det är William Orbit som är finurlig — vi vet att du inte träffar tonen eftersom du har en massa annat att göra. Du kan, jag litar på dig. Men lämna inte studion förrän du har träffat den djävla tonen.
[...]
Och om Celine Dion nu skulle vara den stora sångerska hon säger hon är, varför är det auto tune på varje djävla ord i hennes låtar? Kan du inte bara träffa, Celine?

Hela utbrottet i all sin prakt finns som sagt att läsa här:

http://pitchforkmedia.com/article/feature/31252-interview-neko-case

Uppdatering: Efter en sådan drapa blir man ju rätt sugen på produkten. Den finns för både PC och Mac här:
http://www.antarestech.com/products/auto-tune5.shtml

Att auto-tune funkar utmärkt råder ingen tvivel om: lyssna på hur det låter före & efter.

Japansk-engelsk lista över klättertermer

Eftersom det roar mig har jag producerat en liten japansk-engelsk ordbok över klättertermer.

http://spreadsheets.google.com/pub?key=pPcxCexKF2fS0soaQfI-8eg

Helt säkert är den full av misstag och termer som inte används i ledig klätterjapanska.

Nazi-uppfinningar

Solkorset används som en allmän symbol för tempel, och en japansk vägkarta är i allmänhet översållad med små spegelvända nazi-kors. Man sluter ganska snart rycka till av röda flaggor med solkors som vajar för vinden runt templen, men när jag såg travar av boken »Nazisternas uppfinningar« ligga framlagda på ett bord på universitetsbokhandeln kunde jag liksom inte låta bli att lyfta på ögonbrynet.

Den version av boken som låg på universitetsbokhandeln såg ut som bilden ovan, fast med extra text under svastikan som proklamerar: raket! jetmotor! motorväg! o.s.v. Enligt förlagets text så urskuldrar inte boken nazisternas grymhet, men försöker återföra de uppfinningar som gjordes under nazisternas välde till dess rätta plats i teknikhistorien. Boken går att beställa via amazon.co.jp. En av kundrecensionerna på amazon.co.jp gör den naturliga invändningen: det är tyska uppfinningar, inte nazi-uppfinningar.

Jag träffar ofta klättrare ute vid klipporna som jag utan etikettsbrott kan kalla tant eller farbror, ty de är äldre än mor och far.

Igår skulle ett gäng klättrare från Nagoya åka till Hōrai. Eftersom det skulle regna på eftermiddagen var deras plan att möta upp klockan 4:50 vid Sakurayama. Jag som inte är av japansk börd behöver tyvärr sova ibland så jag avböjde respektfullt och planerade köra i egen bil lite senare. På grund av diverse omständigheter blev de dock väldigt försenade och kunde hämta upp mig 6:15 istället. (Slöfockar.)

Vi hann upp till klippan innan det började regna på allvar. Eftersom stenarten är vulkanisk tuff så trycker vatten inte igenom de brant överhängande bergssidorna. Förhållandena var dock löjligt dåliga: 25 C°, spöregn och drivande dimma. Jag gjorde två hoppfulla press på Banis en lätt överhängande, krimpig 5.13a som kändes knallhård. Jag började en lång föreläsning om att det var den hårdaste 13a jag känt på. Kato tyckte väl att jag yrade och tröstade mig med att han inte ens kunde göra rörelserna på den förra sommaren, men att den var hemskt lätt på hösten.

När jag tjurat färdigt gick vi ner till Demonklippan för att få lite mängdträning. En tandlös gubbe gjorde en lång överhängande 5.12b medan hans gråhåriga fru slängde iväg några press på en 5.11d direkt till vänster. Det känns definitivt kul och annorlunda att diskutera rörelserna på så pass svåra brant överhängande sportturer med damer i pensionsåldern.

Japanska bergsbestigare av höga snöklädda toppar håller sig också i fin form upp i mogen ålder. För någon månad sedan blev den pensionerad läraren och rutinerade bergsklättraren YANAGISAWA Katsusuke förste 71-åring på toppen av Mount Everest/Chomolungma (ཇོ་མོ་གླང་མ).